Vilka regler gäller inom AI?
AI har på väldigt kort tid blivit en naturlig del av arbetsdagen. Vi använder det för att skriva texter, sammanfatta möten, skapa bilder, analysera data, skriva kod och automatisera sådant som tidigare tog timmar.
Men i takt med att AI blir en allt större del av våra verksamheter kommer också nya regler.
Den 2 augusti 2026 började stora delar av EU:s AI-förordning att tillämpas. Syftet är enkelt i grunden dvs att AI ska kunna fortsätta utvecklas och användas, men på ett säkert och transparent sätt där människors rättigheter respekteras.
Och nej, det här är inte bara något som berör företag som utvecklar egna AI-modeller. Det kan även påverka helt vanliga företag som använder AI i sin verksamhet.
Använder ni ChatGPT på jobbet? Då använder ni AI.
Det är lätt att tänka att AI-förordningen främst handlar om stora techbolag som OpenAI, Google och Microsoft. Men lagstiftningen skiljer bland annat mellan de som utvecklar och tillhandahåller AI-system och de organisationer som använder systemen i sin verksamhet.
Det betyder att även ett företag som använder AI-verktyg kan behöva fundera över hur AI används, av vem och till vad.
Det kan exempelvis handla om att ni:
- använder ChatGPT eller Copilot i det dagliga arbetet
- skapar bilder, filmer eller texter med AI
- har en AI-baserad chatbot på webbplatsen
- använder AI för att analysera kunddata
- automatiserar arbetsuppgifter med hjälp av AI
- använder AI inom rekrytering eller bedömning av människor
Kraven ser olika ut beroende på användningsområde och risknivå. AI-förordningen bygger nämligen på en riskbaserad modell: ju större potentiell påverkan ett AI-system kan ha på människor och samhället, desto högre krav ställs.
Att förstå användningen inom AI
En av de kanske mest relevanta delarna för vanliga företag handlar om AI-kunnighet.
Organisationer som använder AI-system ska vidta åtgärder för att personal och andra som använder systemen för organisationens räkning har en tillräcklig förståelse för AI. Det betyder inte att alla behöver bli AI-experter. Men den som använder AI bör exempelvis förstå vad verktyget kan och inte kan göra, vilka risker som finns och varför ett AI-genererat svar inte automatiskt ska betraktas som korrekt.
Kraven kring AI-kunnighet började tillämpas redan den 2 februari 2025. För många företag är därför en bra första fråga:
Vet våra medarbetare hur de får använda AI på jobbet?
Om svaret är ”nja” kan det vara dags att börja där.
Behöver vi en AI-policy?
Inte nödvändigtvis ett 48-sidigt dokument som ingen kommer läsa. Men någon form av gemensamma riktlinjer är en väldigt bra idé.
En enkel AI-policy kan exempelvis beskriva:
Vilka AI-verktyg får användas?
Kan medarbetarna använda vilka tjänster som helst eller finns det godkända verktyg?
Vilken information får delas?
Kunduppgifter, interna dokument, personuppgifter och annan känslig information bör inte slentrianmässigt klistras in i ett AI-verktyg.
När krävs mänsklig kontroll?
Ett AI-genererat svar kan låta fullständigt övertygande och samtidigt vara helt fel.
Hur får AI-genererat innehåll användas?
Vem ansvarar för att kontrollera fakta, tonalitet, upphovsrätt och slutresultat?
Det handlar egentligen lika mycket om sunt digitalt arbetssätt som om juridik Som exempel kan ni se vår/Digital Islands AI-policy.
Har ni en AI-chatbot? Då blir transparens viktigt
En annan central del av AI-förordningen handlar om transparens.
Från den 2 augusti 2026 gäller nya transparensregler för vissa typer av AI-system. Ett tydligt exempel är interaktiva AI-system, såsom chatbotar, där människor ska informeras om att de interagerar med AI och inte med en människa.
Det är egentligen en ganska rimlig princip:
Människor ska förstå när AI är en del av upplevelsen. För företag som bygger in AI i webbplatser, kundtjänst eller digitala tjänster blir transparens därför något man behöver tänka på redan i designen.
Måste alla AI-bilder märkas?
Här blir det lite mer nyanserat.
AI-förordningen innehåller särskilda transparenskrav för AI-genererat och manipulerat innehåll. Leverantörer av vissa generativa AI-system ska bland annat göra innehållet möjligt att identifiera maskinellt som AI-genererat eller manipulerat.
För den som använder AI finns också särskilda krav i vissa situationer. Ett tydligt exempel är deepfakes, där mottagaren ska informeras om att materialet är artificiellt genererat eller manipulerat.
Det finns också regler kring AI-genererad text som publiceras för att informera allmänheten i frågor av allmänintresse, framför allt när innehållet publiceras utan mänsklig granskning eller redaktionell kontroll.
Det betyder alltså inte att varje liten AI-genererad illustration på en företagssida automatiskt måste få en stor etikett med texten ”SKAPAD AV AI”. Det är sammanhanget som spelar roll.
AI och GDPR är två regelverk samtidigt
En annan viktig sak är att AI-förordningen inte ersätter GDPR. Om ett AI-system behandlar personuppgifter kan både AI-förordningen och GDPR vara relevanta samtidigt.
Det gäller exempelvis om AI används för att analysera kundinformation, personaldata, beteenden eller annan information som kan kopplas till en fysisk person. Att något är möjligt att göra med AI innebär alltså inte automatiskt att informationen är lämplig att stoppa in i systemet.
All AI är inte lika riskfylld
Det här är kanske den viktigaste delen att förstå. AI-förordningen är inte tänkt att behandla alla AI-system på samma sätt.
Att använda AI för att hjälpa till att formulera ett blogginlägg är en helt annan sak än att använda ett AI-system för att bedöma en arbetssökande eller fatta beslut som kan få stora konsekvenser för en människa.
Förordningen arbetar därför med olika risknivåer och betydligt hårdare regler för AI som klassificeras som högrisk.
Flera av reglerna för högrisksystem har dessutom fått senare tillämpningsdatum. Regler för vissa fristående högrisksystem ska börja tillämpas den 2 december 2027, medan regler för högrisksystem som är inbyggda i reglerade produkter har en övergångsperiod till den 2 augusti 2028.
För de allra flesta företag är därför första steget inte att försöka tolka hela AI-förordningen. Det är att få koll på var och hur AI faktiskt används i verksamheten.
Fem frågor att börja med
Om ni vill komma igång behöver det inte vara svårare än att sätta sig ner och svara på fem frågor:
- Vilka AI-tjänster använder vi idag?
- Vilken information delar vi med dem?
- Använder vi AI i situationer som påverkar andra människor?
- Vet våra medarbetare hur verktygen får användas?
- Är det tydligt för våra kunder när de möter AI?
Kan ni svara på dem har ni redan kommit ganska långt.
AI-förordningen ska inte få företag att sluta använda AI
Det är lätt att nya regelverk skapar motsatt effekt. GDPR fick många företag att bli rädda för personuppgifter. AI-förordningen riskerar på samma sätt att få företag att tänka att det säkraste alternativet är att undvika AI och det är självklart synd och onödigt.
AI har enorm potential att effektivisera företag, skapa bättre digitala tjänster och frigöra tid från repetitiva arbetsuppgifter. Poängen är inte att sluta använda tekniken, utan istället börja att använda den medvetet och kanske är det faktiskt där den största förändringen ligger.
För två år sedan funderade företag och människor om det skulle börja använda AI. Vi på Digital Island såg tekniken med stor entusiast och vi var väldigt tidiga med att använda AI inom bild & film samt hjälpmedel inom text och självklart inom systemutveckling. Vi använder även AI inom digital annonsering och optimering.
I dag använder de flesta företag redan AI på ett eller annat sätt och framförallt inom vår bransch.
Kontakta oss för att veta mer om AI-regler och dess policy. Självklart kan du även boka ett möte med oss, om du vill bolla AI-frågor inom webbutveckling eller digitalmarknadsföring
